Min fantastiska och oförglömliga Friskvårdskonsultsklass!!!

Mitt diplom!! *stolt*

Våra mysiga kissekatter

Min underbara vän Sara från Silverdalen  

Jaha då var vi där... Skolstart på tisdag, och vardagen är igång. Läskigt-ja. Roligt-ja. Snurrigt-JA. Utmaning-ja. Kommer jag fixa att bara vara en liten assistent-....hoppas det, målet är det iaf.

Skall försöka att inte ta på mig fler uppgifter. Svårt-JA! Får hålla tillbaka mig själv hela tiden:P Nej Virran du ska inte. Hmmm mitt såkallade befäl som sitter på min axel tycker väldigt mycket. Tror jag måste gå

efter magkänslan. DET är mitt mål. lära mig känna efter vad jag egentligen vill göra.

Hade sjuk panik efter helgen i skolan. Australien kom upp igen. Det är min flyktplats. Dit vill jag ofta när jag får min panik. Det är så lätt att sväva iväg i tankarna. Vi hade det så förbannat bra när vi var där. Livet lekte liksom. Det var varmt å skönt, vi fick rida våra hästar, sola, bada och umgås med härliga människor och lära oss det fantastiska Australienska språket! Underbart:)

Det fanns liksom ingen som kom åt oss där. Vi kunde göra exakt vad vi ville! Vi, då menar jag, Frida och jag såklart =) Det hade varit sååå härligt att få uppleva det igen. Bara en gång till! Skulle flytta dit om jag kunde. OM jag ändå hade pengar...Då hade jag fan åkt på en gång!!

Har inte varit ledsen på några dagar nu, men tankarna finns där hela tiden. Te.x idag när jag åkte hem ifrån jobbet ville jag ringa mamma och berätta hur veckan varit på jobbet med den nya tjänsten. Jag brukade alltid ringa henne och prata av mig. Och allra helst när det hänt någe speciellt. Hon var så bra på att ge mig tips och råd. Hon hade därav inte tillåtit mig att åka tillbaka till Austalien. Det hade hon inte tyckt om! :P -Nej nu håller du dig hemma vid Robert och skaffar familj. För jag vill bli mormor. Så kunde hon säga till mig ;)

Eller en gång när jag berättade att jag ville dit och jobba igen med Robert och om vi fått barn, då var hon snabb med att säga- Jaaaaa då följer jag med och är Nanny. =) Jag kan ta hand om barnet medans ni jobbar! 

Usch vad jag saknar dig mamma<3 Är så himla ledsen... Varför kan du inte bara här? Varför kan jag inte bara ringa dig? Det är fortfarande helt sjukt overkliget. Nu är det 5veckor och 3dagar sen du gick bort och känslan finns ännu där att du är någonstans i Sverige och jobbar. Att du snart kommer hem till pappa och oss. Jag var hemförbi i Fårösund igår, efter jag masserat på SMA, och skulle låna duschen innan jag skulle till stan på P-fest(middag). Känslan när jag körde in på uppfarten var jobbig. Jag nästan blundade för jag ville inte se in i din trädgård. Det är så fruktansvärt jobbigt att vara ute i Fårösund. Bara doften ert sköljmedel när man öppnar dörren är förjävligt. Det går bara inte! Konstigt men jag fick kväljningar(?), känslan att spy var nära. Snabbt in i duschen och snabbt till stan igen. Jag klarar inte av det!! Usch vad jobbigt!! :(

Det är så otroligt många som råkar ut för cancer. Jag fick höra i helgen att 75% av alla cancerfall klarar sig faktiskt. Tråkigt att mamma inte var en av dem:(

Jag fick, under tiden när mamma var dålig, inpräntat att hoppet är det sista som lämnar oss. Och ja, hade vi inte haft det så hade vi fan inte klarat av det. För man mår så förbannat dåligt att vara närstående, att bara stå på sidan och se på när cancern tar över ens anhörigs kropp.

Genom att goggla och läsa om positiva fall, fann jag hoppet och styrkan som bar mig igenom den tuffa tiden. Jag kunde ligga hela nätterna och läsa om cancer. Bloggar, hemsidor och jag även sms:ade med några jag fick kontakt med som varit med om snarliknande fall. Och det kan jag varmt rekommendera till er andra som råkar ut för samma sak. GE INTE UPP!!! För om du ger upp, hur tror du den drabbade mår då??? Skall du själv orka måste du finna din styrka och kämparvilja. Jag fann den med google och positiva tankar:)

Till och med den dagen mamma låg döende trodde jag hon skulle klara sig. Så mycket vilja och hopp hade jag!! Det kanske handlade om att jag inte insåg vad som skulle hända, fast det fattade jag men jag ville ju att hon skulle fixa det.

Jag gråter vid varje inlägg jag nämner mamma. Jobbigt-JA, men oxå otroligt skönt! Otroligt skönt att få kunna gråta. Jag får varje dag, hittintills iaf, frågan hur mamma mår. Och jag måste stå där varje dag och säga- Nej hon är död, hon klarade inte sig.

Hur tror ni det känns? Jo det känns okej att prata om det, och det vill jag med MEN till slut säger kroppen ifrån och jag blir tokledsen. För jag orkar inte berätta det hur många gånger som helst. Ibland vill jag bara skrika ut det så alla hör så jag slipper berätta det om och om igen. Och jag vill att folk skall veta hur jag mår och hur min skitsommar har varit för att dom sen skall förstå mina handlingar.

Jag tar en dag i taget. Jag orkar ha bra med energi fram till lunch, sen tryter den och ögonen vill bara blunda, hjärnan och kroppen vill vila. Det är tufft men jag är envis och kommer fixa detta. Och det vet jag att mina syskon och pappa oxå gör. För vi är ju ändå av samma skrot och korn ;)

Nu tar jag freeeedag och korkar upp min Pepsi max, poppar popcorn och dränker mig i ägglikörsglass!!

Haft en fullbokad helg i Stockholm. I fredagsmorse flög jag upp till Stockholm för att avsluta min utbildning. Det blev tre tuffa dagar med Näringslära, KBT och personlig utveckling. Och allt handlade om cancer, vad du bör undvika för att inte få cancer etc... Och välfärdssjukdomar och överst Cancer. Hmmm jag som hoppades på en lugn och skön helg utan att behöva tänka på cancer och mamma. Men så blev det icke!

Först blev vi informerade om vad du bör äta för att undvika cancer, sen pratade vi om cancer som sjukdom. I lördags hade vi KBT och det vänder ju upp och ner på ens värld :S Där handlar det mycket om dig själv och hur Du vill leva. Så när vi gick ifrån skolan i lördags skulle alla skiljas och byta jobb :P

Vi var även ute och käkade på Texas Longhorn med klassen, mycket trevligt!!

Och slutligen i söndags skulle vi berätta om oss själva, vart vi står idag, vad vi gör och hur vi mår för att sedan berätta våran framtidsvision. Då brast det för mig. Jag tokgrät och hyperventilerade. Blev så galet ledsen. Kändes som allt kom ut. Jag hade håll mig i två dagar sen orkade inte min kropp längre.

Fast det var rätt skönt efteråt, eller nja jag var rätt tömd kan man säga. Och det va inte slut där inte.... Nej sen satt vi oss alla i en ring, och vi är ca. 40-50pers i klassen med stockholmsklassen, då skulle vi berätta för alla om vår teckning vi ritade för ca.10 månader sen. Det slöt med att alla satt och tjöt åt varandras berättelser och alla berättade hur mycket alla skulle sakna alla. Phuuuuu...... Jobbig helg med andra ord!!

Söndagskvällen tillbringade jag med morfar,Inga, Elin och Emil i Sollentuna. Inga hade lagat en smarrig middag, mums!! Tråkigt att Elin var sjuk bara för Annika och Saga skulle varit med men båda skall springa midnattsloppet och ville inte bli sjuka. Förståeligt! Hoppas jag får träffa dom snart<3

Och i måndags blev det shopping på IKEA, me like!!!! Blev lite nya sängbord, ett skrivbord och lite annat smått och gott 

Slutligen igår började jag jobba på Guteskolan igen. Nu som fritidspedagog. Skall bli intressant och se om jag fixar att jobba under massa folk. Inte bestämma. Jag är rätt van med att styra och ställa på jobbet. Har liksom inte riktigt kunnat "bara" jobba vanligt. Om ni förstår vad jag menar?! Har jag börjat på ett nytt jobb har jag alltid sett till att ta på mig massa fler arbetsuppgifter. Tror jag gillar tanken att vara oumbärlig :P Gillar att ha koll på allt! Gillar att styra över vad jag skall göra. Har alltid haft ett behov av att utvecklas och oftast så fort som möjligt. Så nu skall vi se om jag fixar att "bara" jobba vanligt och inte ta på mig massa fler uppgifter, utan jobba under min mentor Marianne och mina chefer. Just det glömde berätta att jag skall jobba med en kille som har Asperger. Han är 10år och skall gå om 3:an. Jag skall vara hans assistent. Bara det skall bli kul att se hur jag kommer utvecklas med den uppgiften. Älskar utmaningar och detta kommer bli en riktigt stor sådan!! För det som kommer sättas mest på spel är mitt tålamod, och för den som känner mig är jag inte så bra på att ha tålamod :P hehe...

Ikväll hämtar vi den andra katten!! Vi kallar den svarta faran, Hahahaha! Den var helt tokig när vi var och hälsade på sist. Skall bli kul att se hur hon funkar med Gizmo!

Blider kommer på nya kissen!

Kommer jag att klara det här? Kommer jag att klara av att börja jobba 100% igen? Kommer jag fixa helgen i Stockholm, sista helgen med skolan? Kommer jag att orka?

Jag är rädd, rädd att misslyckas. Rädd att jag inte fixar det här....

Idag är ingen bra dag. Vaknade med tårar i ögonen och klump i halsen. Gråter hela tiden, vill inte finnas till idag... Vill bara krypa ner under täcket igen. Idag orkar jag inte.

Känt mig så stark och glad de senaste dagarna. Jag har sett fram emot att börja jobba och att livet skall börja på riktigt. Men igårkväll brast det. Jag blev jätte ledsen och fick massa jobbiga känslor, oros känslor. Är jag redo? Kommer jag fixa nya jobbet, eller kommer jag vara snurriga virriga virran och göra pannkaka av allt. Jag är rädd att det skall bli som förut och det vill jag inte!

Har jag tagit vatten över huvet??

Jag vill bara att det skall bli bra

Förra torsdagen var vi och spelade golf på Suderbys, jag, Elin,Emil, pappa, Robert och Alexandra, vår kusin, var oxå med och slog lite. Skoj för henne!! Gick förbannat bra för mig måste jag säga. Även Elin gjorde bra ifrån sig för att vara första gången på en golfbana! Btw.... JAG VANN! :P Jag sänkte mitt hcp oxå, grymt!

I söndags firade vi Roberts mormor och morfars 60åriga bröllopsdag. Helt fantastiskt!! Allan kom i sin frack han haft på sig på deras bröllop. Helt magiskt! Föll en å annan tår må jag säga. De var så vackra!

Kvällen avnjöts av en tre rätters middag i Bert och Lisas underbara uterum. (Vill oxå ha uterum!!!) Mellan varmrätten och efterrätten fick vi lyssna och se när Gunhild berättade och tog fram saker ifrån deras bröllop och även brudbukett och brudklänning från hennes mammas bröllop som ägde rum för 80år sen!!! Sjukt, men oj så kul att få se att hon sparat sin brudbukett och dikter från deras bröllop. Hon visade mig, tydligt, deras bröllopslakan och hennes mammas bröllopslakan som hon och hennes mamma hade sytt inför bröllopsnatten. Hon la dem så snyggt över mig och la en hint om att - Jaa snart är det väl dags?! Hahahaha... Mmmm sa jag och tittade på en förskrämd Robert :P Hehe... Nej jag vill inte gifta mig ännu, vill spara lite roligt till framtiden och jag har en önskan att mina egna barn skall vara med och vara brudnäbbar:)

  kärlek

Igår plockade jag och Elin med mammas kläder och smink. Bilfärden ut till Fårösund va riktigt tung, grät å grät... Men väl ute så gick det hur bra som helst. Jag och Elin höll sams oxå!! Trodde det skulle bli lite fajt iaf, men icke :P Vi kunde bete oss! Hehe...

Jag säger bara MY GOOOOD va kläder hon hade! Jag och Elin fyllde våra bilar plus att vi fyllde 4 svarta sopsäckar till, till bättre ändamål+ en till som vi tänkte slänga(Bh:ar och trosor mm..) och en stor hög som hennes syster skall få gotta sig i :) Vi rensade inte garderoben inne i sovrummet, pappa ville vänta med den. Kan förstå han, jobbigt om allt bara försvinner på en gång.. Lite i taget.. När vi stod där mitt uppe i alla hennes kläder, hon hade ju kvalitet på kläderna oxå, inge skit här inte, kände vi för en stund att hon var där. Hon satt där på en stol och bara skrattade åt oss och sa - Nu tjejer, varsågoda, som ni tjatat på mig om mina kläder. Nu är dom era! :) Vi kände hennes närvaro så tydligt, helt fantastisk känsla

Dagarna går fortfarande upp och ner, fast mestadels upp. Det kommer stunder då man är helt slut. Man känner sig nere och ledsen, och tankarna bara snurrar i huvudet. Varför just mamma??!!    

När dom tankarna kommer brukar jag försöka bara tillåta dom komma och låta mig själv bli ledsen och gråta. Jag tror det är bäst att göra så. För hur skall jag annars kunna gå vidare. Att hålla det inom sig, ojoj jäklar vad jobbigt! Nej hellre gråter jag floder för en stund för att sen gå vidare och tänka positiva tankar. Och tänka att vi gjorde allt vi kunde och hon har det bra där hon är nu!   

Hon är ju faktiskt med oss hela tiden eller iaf jag känner det   

Jag fick ett sms för någon vecka sen av en vän, hennes mamma gick bort hastigt för ett antal år sen, och hon skrev glöm inte bort att prata med din mamma, hon finns i din närhet hela tiden. Tack för den lilla upplysningen, den kommer jag ta med mig genom livet!

Åhh just det... Ikväll kommer Nettan, Peteris och Elise. Peteris skall hjälpa oss att tapetsera i ett av rummen där uppe! Jag har, eller vi har, bestämt att vi skall flytta in i rummet mitt emot. Det är mycket ljusare, större fönster och ett skönare rum med bättre känsla. Hoppas på att kunna sova bättre. Det har varit dåligt med god sömn, även träning!, de senaste 3 månaderna:S

Så om jag skall leva som jag lär då måste det hända någonting och det är NU! Började dagen med gröt, en cykelrunda och skolarbete. Nu skall det bli ändring på slappar vardagen! Köpte träningskort på Form Fitness igår oxå, så nu jäklar!!

See u in the gym   

Nu skall det ätas fisk och grönsakspudding med curry. Mums!!

Från och med 17 augusti kan ni boka in en skön massage eller boka in en föreläsning om stress och hälsa.

Vet ni kanske att ert företag där ni jobbar behöver få upp ögonen på stress och deras hälsa, be chefen eller personalansvarig ringa mig för en föreläsning.

Kolla gärna in min hemsida!

www.dinlivskvalitet.com

Jag måste bara säga att Jag älskar hösten!

Tänk dig en god höstgryta med fläskfilé, vitlök, färsk svamp el. torkade egenplockade kantareller, riktigt grädde, jasminris och en god, krispig välblandad sallad. Mums! Efter den utsökta middagen kryper du upp i soffan med din käresta och en filt och gosar ner er med en romantisk film.

Eller...

Söndagsfika med tjejerna. Någon tar på sig att bjuda på hembakat med nybryggt te eller kaffe. Sen skall det skvallras utav dess like. Me like! Känslan är enormt härlig och jag bara älskar att sitta med mina underbara vänner och bara va och prata strunt.

Om någon har något smarrigt mattips på god höstmat, mejla mig gärna det!

veronica.nystrom@hotmail.se

Idag är det måndag v.32 och det är medeltidsveckan här på ön. Men jag känner mig inte speciellt sugen eller intresserad av det men en sväng på medeltidsmarknaden brukar det bli.

Och idag är det även dagen D för industriarbetarna att börja jobba. Så det var bara för Robert att pallra sig upp 05.30 Fast jag vet att han älskar sin vardag och kloka tider med jobb, mat och träning så det gkorde nog inte han något. MEN känslan för mig att få ligga kvar någon timme till..... ja jag måste ju erkänna, den är ooootroligt skööön! Hihi...

Jag ställde faktiskt klockan på 08.00, kom upp 09.00 ;) För idag står det plugg och uppstart av mitt företag på schemat. Så det var bara att brygga full kanna kaffe och tagga hjärnan för jobb!

En bekännelse till.... Jag gillar mulet väder oxå ;) då FÅR man sitta inne vid datan utan att samvetet knackar på axeln!

Hoppas på en lugn och härlig höst med mycket kärlek och familjeliv!

*Det går inte en enda dag/timme utan att du finns i mina tankar mamma*

Nog har jag fått känna smärta i mina dar. Men den smärta som spetsar min kropp, själ och hjärta när jag tänker på hur mycket jag saknar mamma är den värsta smärta jag nånsin känt.

Den går inte att springa ifrån. Den kommer och går precis när och som den vill. Den går inte att styra.

Klumpen i halsen som jag bara vill spy upp sitter där och geggar sig till en större och större klump tills kroppen skriker FAAAAAAAAAAAAAAAANNNN och tårarna sprutar.

  Mamma