Direktlänk till inlägg 19 juli 2012

Hemma igen...

Av Veronica Nyström - 19 juli 2012 23:13

Haft en fantastisk dag med lillsis!   Vi hittade det vi ville och kom hem med pengar kvar på kontot, gött.


Sen funderar jag väldigt mycket just nu... på ALLT! tänker å tänker å grubblar å grubblar.... Lite rädd inför begravningen. Den kommer bli så oerhört jobbig. Kommer jag att palla, kommer vi familjen att palla? Kommer alla andra att palla? Hur kommer det bli? Jobbigt att ta ett farväl till av mamma. Orkar inge mer nu. Orkar inte vara ledsen, orkar inte tänka, orkar inte, orkar inte....!

Vill att allt skall vara som vanligt. Vill orka leva som vanligt. Vill känna lycka. Vill bara va. Vill träna. Vill skratta tills jag storknar. Vill orka umgås. Vill orka livet.


Ena stunden är jag glad, andra gråter jag. Jag gråter för jag tänker på mamma och allra mest gråter jag när jag tänker på vilket underbart liv hon kunde haft. Hon ville så gärna kunna sitta i sitt växthus och äta sina egen odlade jordgubbar och rulla tummarna. Hon ville så gärna vara med och få uppleva sina barnbarn. FAN vad arg jag blir på mig själv att jag inte hunnit ge henne det!!! Faaaan!!!


Rädd är jag varje kväll att jag skall på natten drömma om hemska saker så jag vaknar och börjar grubbla och tänka på mamma. Varje kväll säger jag till mig själv, du klarar dig utan dina lugnande tabletter, men samma veva så känner jag TA DOM annars kommer du inte kunna sova!


Jag älskar mina syskon, Dennis & Elin! Jag älskar min fantastiska pappa! Jag älskar min underbara Robert!   


Men allra mest älskar jag min finaste ängel, mamma!  

   



 
 
Marina

Marina

20 juli 2012 14:55

Hej Veronica!

Nu har jag hittat hit. Jag tror att det är bra att du genom bloggen få uttrycka dina känslor istället för att alltid prata. För det kan jag tänka mig att man inte alltid orkar när livet vändas upp och ner som det gjort för er. Har själv så svårt att förstå vad som hänt och hur snabbt det hände. Va ju inte längesen Maud hälsade glatt när jag packade in familjen i bilen. Så jag tänka mig att allt måste kännas som en mardröm utan slut. Men som jag kommer ihåg dig sen vi var små så ger du inte upp i första taget och du kommer tillsammans med familjen att ta er igenom det här.

Begravningen kommer bli jätte jobbig MEN ni kommer palla det även om det kanske inte känns så just nu. Tillsammans är ni starka!

Kramar

http://marinasminnen.wordpress.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Veronica Nyström - 22 april 2013 21:39

Du är så saknad mamma                        Vill så gärna bara kunna ringa å prata med dej.... Vill berätta allt roligt som händer i mitt liv just nu. Du hade älskat en viss person som jag träffat:) Jag drömmer oft...

Av Veronica Nyström - 15 mars 2013 10:49

Vad menas det med att vara naken? Är det när man klär av sig naken på fyllan på en fest eller klär av sig när man skall duscha... Eller vad menas med att vara naken egentligen?? Det kan också vara när man visar sitt rätta jag. Och hur läs...

Av Veronica Nyström - 24 december 2012 12:58

    God Jul fin mamma                 Farmor         ...

Av Veronica Nyström - 23 december 2012 15:22

This is me   SIXX:AM- Skin ~~~ Paint yourself a picture of what you wish you look like Maybe then they just might feeling ounce of your pain Come in to focus step out of the shadows it´s a loosing battle There´s no need to be ashamed...

Av Veronica Nyström - 4 december 2012 10:59


       Mammas 50årsdagstårta(kronans droghandels färger) & en mindre nöjd mamma i skidbacken ;)   Mamma iväg med sina vänninor i Sälen, tror jag. Och hon skulle ju alltid spexa till de! Pappa inviger växthuset.     Bas...

Ovido - Quiz & Flashcards